June 3, 2011

Efter nästan fem hela dagar i San Francisco gjorde vi en spontan avstickare österut och tog hyrbilen till Yosemite. Där var allt skitsnyggt. Träden var stora, ekorrarna oblyga men uppkopplingen urusel och maten bedrövlig. Så, i morse drog vi till kusten igen. Fick tag på en GPS, gick vilse på Costco, körde lite vilse med bilen och fick göra omöjligt många återbesök i Carmel, där Clintan för övrigt var borgmästare när det begav sig. En bit upp på Highway One hade det gått ett jordskred och vi fick vända om. Så körde vi rakt upp i bergen istället. Där fick Jim Berg dödsångest och började halsa öl, Täbypojken hade svindel och handsvett. Amanda gillade utsikten och jag fick köra. Nervstålen från Småland funkar även på amerikanska. Nu i San Luis Obispo. Det ska vara den lyckligaste staden i USA. Vi får väl se hur det är med den saken i morgon, när det blir ljust igen.

Efter nästan fem hela dagar i San Francisco gjorde vi en spontan avstickare österut och tog hyrbilen till Yosemite. Där var allt skitsnyggt. Träden var stora, ekorrarna oblyga men uppkopplingen urusel och maten bedrövlig. Så, i morse drog vi till kusten igen.

Fick tag på en GPS, gick vilse på Costco, körde lite vilse med bilen och fick göra omöjligt många återbesök i Carmel, där Clintan för övrigt var borgmästare när det begav sig. En bit upp på Highway One hade det gått ett jordskred och vi fick vända om. Så körde vi rakt upp i bergen istället. Där fick Jim Berg dödsångest och började halsa öl, Täbypojken hade svindel och handsvett. Amanda gillade utsikten och jag fick köra. Nervstålen från Småland funkar även på amerikanska.

Nu i San Luis Obispo. Det ska vara den lyckligaste staden i USA. Vi får väl se hur det är med den saken i morgon, när det blir ljust igen.

3 notes
Leave Note / Reblog

3 Notes

  1. plasterkaken posted this