Plåsterkåken

Viskande små grytor.

Min minsta lillasyster fyllde nyss arton. Hon har lyckats växa upp till en vansinnigt rolig pajsare, trots att vi har bott väldigt långt ifrån varandra de senaste åren. För några månader sedan började hon blogga, och har sedan dess bara blivit ännu mer underhållande. Hon har ett väldigt dialektalt talspråkigt sätt att skriva som jag älskar, och man vet att orden hela tiden håller ett vansinnigt rappt tempo.

Det har också visat sig att hon fått en del saker om bakfoten, familjefavoriten Fläskfilé a la Solvik skrivs till exempel ut som Fläskfilé a la Solveig. Sen tror hon sig återanvända Täbypojkens klavertramp från i julas. Originalet utspelar sig alltså vid mormor och morfars middagsbord och när han, av någon outgrundlig anledning, förklarade en lång harang som slutade med:

– Jo, det kan man väl göra. Men då får man vara beredd på att komma hem med kuken i en låda också.

Maja sätter omedveten skägget i brevlådan-spinn på detta.

“Jag fick total panne. Där satt jag med kuken i lådan så att säga.”

Min lillasyster är den enda i familjen som alltid rullat på sina r. Kan det här något så ovanligt som en intern språkbarriär eller satt hon bara sist i det visklekande ledet?

P.S Panne betyder alltså panik och bloggen Sa du nått, eller fes du? går att hitta om man klickar här. D.S

1 note
Leave Note / Reblog